2.1  Sammanfattning

År 2001 var statsbudgetens inkomster 755 miljarder kronor. Statsbudgetens inkomster är indelade i olika inkomsttyper. I figur 3 visas statsbudgetens inkomster 2001 procentuellt fördelade. Den största inkomsttypen är Skatter, som svarade för drygt 90 procent av inkomsterna i statsbudgeten. Övriga inkomster omfattar inkomster av statens verksamheter, försåld egendom, återbetalning av lån, kalkylmässiga inkomster och bidrag från EU. Eftersom dessa inkomsttyper svarar för en relativt liten del av statsbudgetens inkomster har de summerats till Övriga inkomster i figur 3.

Statsbudgetens inkomster redovisas på cirka 160 inkomsttitlar. Redovisningsprinciperna varierar mellan olika inkomsttitlar. Vissa inkomsttitlar redovisas brutto medan andra redovisas netto i statsbudgeten. I vissa fall görs omföringar av inkomster från en inkomsttitel till en annan.

På en inkomsttitel där man använder bruttoredovisning, räknas inkomster för ett visst ändamål i sin helhet. Detta gäller exempelvis vid redovisning av sjukförsäkringsavgiften, då samtliga inkomster från arbetsgivaravgiften för sjukförsäkring förs till statsbudgetens inkomstsida och redovisas på denna inkomsttitel, medan utgifterna för sjukförsäkringen betalas ut från utgiftsanslag på statsbudgetens utgiftssida.

I de fall då man tillämpar nettoredovisning på en inkomsttitel redovisas skillnaden mellan inkomster och utgifter på statsbudgetens inkomstsida. Fysiska personers inkomstskatt är ett exempel på detta. För 2001 redovisades på denna inkomsttitel nettoinkomster på 33 miljarder kronor. De sammanlagda inkomsterna var emellertid 478 miljarder kronor 2001. Utgifterna var 445 miljarder kronor och avsåg främst utbetalningar av kommunalskatt till kommuner och landsting.

Omföringar mellan olika inkomsttitlar innebär att inkomster först redovisas på en inkomsttitel för att senare föras vidare till en annan inkomsttitel. Ett exempel på detta är fastighetsskatten. Denna skatt redovisas först tillsammans med inkomstskatterna på de båda inkomsttitlarna Fysiska personers inkomstskatt och Juridiska personers inkomstskatt. Två år senare omförs den slutliga fastighetsskatten till inkomsttiteln Fastighetsskatt.

Redovisningen på statsbudgetens inkomstsida är i regel kassamässig, vilket innebär att bokföringen sker vid inbetalningstillfället. Den kassamässiga redovisningsprincipen har framför allt betydelse vid redovisning av inkomstskatterna. För dessa skatter sker inbetalning av preliminär skatt under det år som skatten avser. Kompletteringsbetalningar görs året därpå, medan kvarskatteinbetalningar görs ytterligare ett år senare. Inbetalningar som redovisas under ett visst år kan alltså avse olika inkomstår.

En utförlig sammanställning av statsbudgetens inkomster för perioden 1995 - 2001 redovisas i tabellbilaga 1.