Statens Finanser 2001

Här ingår främst utgifter för allmän förvaltning, internationell samverkan och internationellt ekonomiskt bistånd. Utgifterna för allmän förvaltning uppgick 2001 till 60 miljarder kronor. Till detta ändamål förs utgifter för myndigheter som ansvarar för ekonomi och planering, skatter och tullar samt för kungahuset, riksdagen och regeringen. Jämfört med 2000 har utgifterna ökat med 2,6 miljarder kronor. Den svenska avgiften till EU:s gemensamma budget, på drygt 23 miljarder kronor, förs på detta ändamål. Utgifterna för internationellt ekonomiskt bistånd har ökat de senaste åren, från drygt 11 miljarder kronor 1998 till 17 miljarder kronor 2001.

Utgifterna för ändamålet försvar består till största delen av konsumtion. Detta förklaras av att en stor del av försvarets inköp inte klassificeras som investering utan som konsumtion. Utgifterna för försvar var 45 miljarder kronor 2001. Huvuddelen av utgifterna, 41 miljarder kronor, avsåg militärt försvar. Utgifter för civilt och ekonomiskt försvar var 1,7 miljarder kronor. Civilförsvarets huvuduppgift är att i krig skydda civilbefolkningen. Det ekonomiska försvaret omfattar beredskapslagring och planering för produktion i kristider.

Utgifterna för ändamålet har varit relativt konstant under perioden 1997 - 2001.

Tabell 23

Här ingår utgifter för polisväsen, rättsskipning och kriminalvård. Med rättsskipning avses de allmänna domstolarna, åklagare och offentlig rättshjälp. Av utgifterna 2001 på drygt 24 miljarder kronor avsåg 13 miljarder kronor polisväsendet, 7 miljarder kronor rättsskipning och 4 miljarder kronor kriminalvård. Nära 94 procent av utgifterna inom ändamålet var konsumtion.

Tabell 24

Utgifterna avsåg främst bidrag till den allmänna sjukvården. Utgifterna var 2001 totalt 18 miljarder kronor. De senaste årens ökning beror främst på att läkemedelsförmånen från och med 1998 ligger på ett eget anslag under detta ändamål. Tidigare finansierades läkemedel från anslaget Sjukvårdsförmåner som ingick i ändamålet Social trygghet.

Läkemedelsförmånen, som var den största posten med transfereringar på knappt 17 miljarder kronor, disponeras av Socialstyrelsen som i sin tur betalar ut ersättning för läkemedel till landstingen.

De senaste åren har utgifterna för social trygghet ökat kraftigt. Utgifterna var 258 miljarder kronor 2001. Dessa utgjorde drygt en tredjedel av statsbudgeten. Omräknat per invånare innebar detta en utgift på nästan 29 000 kronor. Utgifterna bestod till största delen av transfereringar. En mer detaljerad fördelning av utgifterna för social trygghet visas i tabell 25.

Utgifterna inom ändamålet var 7,7 miljarder kronor 2001. Vid en jämförelse med 1995 har utgifterna minskat kraftigt. Förklaringen är att räntebidragen har minskat under perioden. Räntebidragen, som bland annat påverkas av den allmänna räntenivån samt av produktionsvolymer och kostnader inom byggnadssektorn, var 1,7 miljarder kronor 2001. I ändamålet ingår även utgifter för exempelvis samhällsplanering, regional utveckling samt allmän miljö- och naturvård.

Här ingår utgifter för idrottsverksamhet, bibliotek, litteratur, konst, museer, musik, teater, film, massmedier och stöd till politiska partier. Utgifterna för ändamålet var 5,8 miljarder kronor 2001.

Utgifterna omfattar miljö-, struktur- och regionala åtgärder inom jordbruket. Här ingår även utgifter för forskning, skogsvård, bidrag till fiskerinäringen samt subventioner till rennäringen. Utgifterna var 16 miljarder kronor 2001. Ökningen från föregående år beror främst på att anslaget Arealersättning och djurbidrag ökat kraftigt. Detta förklaras av att man senarelade utbetalningar för 2000 med 3,5 miljarder kronor till 2001. Dessutom tidigarelades utbetalningar från januari 2002 till december 2001. Det ingår därmed två utbetalningar under 2001.

Utgifterna för ändamålet var 0,2 miljarder kronor 2001. Här ingår utgifter för forskning, bidrag till utveckling av småföretag och övrigt industristöd. Dessa stöd kan vara tillfälliga eller permanenta och kan avse både investeringar och täckande av förluster. Minskningen från 2000 berodde främst på att anslaget teknisk forskning och utveckling flyttats till ändamålet andra näringslivsändamål.

Ändamålet omfattar utgifter för anläggningar och löpande drift och var 25 miljarder kronor 2001. De största posterna var vägtransporter och spårbundna transporter med utgifter på 15 respektive 7,7 miljarder kronor.

Här ingår utgifter inom arbetsmarknadsområdet och övriga näringslivsändamål.

Utgifterna för åtgärder inom arbetsmarknadsområdet var knappt 18 miljarder kronor. Särskilda åtgärder för arbetshandikappade med 6,3 miljarder kronor och köp av arbetsmarknadsutbildningar med 5 miljarder kronor var de största utgifterna.

Övriga näringslivsändamål omfattar exempelvis rymdverksamhet, lantmäteriverksamhet och bidrag till exportfrämjande verksamhet. Utgifterna för övriga näringslivsändamål var 4 miljarder kronor 2001.

3.5.14 Ofördelade offentliga utgifter

Utgifterna inom ändamålet var totalt 182 miljarder kronor 2001. Detta motsvarade en fjärdedel av statsbudgetens utgifter. Här ingår främst statsskuldräntor och allmänna bidrag mellan stat och kommuner. Statsskuldräntorna var 81 miljarder kronor 2001. Detta innebar en kraftig minskning jämfört med året innan. Utgifter för allmänna bidrag mellan stat och kommuner var 101 miljarder kronor. Dessa innehåller främst generella statsbidrag och utjämningsbidrag. År 2001 fick kommuner och landsting drygt 78 miljarder kronor i generella statsbidrag. Utjämningsbidraget var 21 miljarder kronor.