Till ESV

3.4 Statsbudgetens utgifter realekonomiskt fördelade

I löpande priser var statsbudgetens utgifter 722 miljarder kronor 2001. Transfereringarna på 482 miljarder kronor stod för två tredjedelar av utgifterna. Därefter följde konsumtion med 140 miljarder kronor samt räntor med 85 miljarder kronor. Av ränteutgifterna var statsskuldsräntorna helt dominerande med 81 miljarder kronor. Fördelningen för 2001 visas i figur 6.

Tabell 15

Statsbudgetens utgifter för 2001 kan fördelas realekonomiskt inom varje utgiftsområde (se tabell 16). Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, Allmänna bidrag till kommuner samt Statsskuldsräntor hade de största utgifterna. Dessa tre områden svarade för 40 procent av statsbudgetens utgifter. De största utgifterna för konsumtion fanns inom utgiftsområdena Rättsväsendet, Totalförsvar samt Utbildning och universitetsforskning. Dessa svarade tillsammans för drygt 60 procent av konsumtionsutgifterna. Utgiftsområdet Kommunikationer stod för drygt 80 procent av utgifterna för investeringar.

Tabell 16

3.4.1 Transfereringar

Transfereringar utgör tillsammans med beskattningen de viktigaste instrumenten för regering och riksdag att omfördela medel mellan olika grupper i samhället, mellan olika regioner i landet samt för individen över tiden.

Transfereringarna uppgick 2001 till 482 miljarder kronor. Detta motsvarar två tredjedelar av statsbudgetens utgifter. Transfereringarna går till olika mottagare i samhället:

 

Tabell 17

3.4.1.1 Transfereringar till hushåll

Nära hälften av transfereringarna, 233 miljarder kronor, gick till hushållen. Dessa transfereringar motsvarade en tredjedel av statsbudgetens utgifter. Transfereringarna finns inom följande områden (se tabell 18):

  • pensioner
  • stöd till barnfamiljer
  • stöd vid sjukdom
  • studiestöd
  • stöd till arbetslösa  
  • boendestöd
  • övriga ekonomiska stöd

Tabell 18

Pensioner

Pensioner svarade för drygt en tredjedel av transfereringarna till hushållen. De uppgick totalt till 83 miljarder kronor 2001. Förtidspensioner stod för den största utgiften med 41 miljarder kronor.

Ålderspensionerna innehåller två olika pensionsformer, folkpension och allmän tilläggspension (ATP). För den som får tilläggspension betraktas folkpensionen som inkomstrelaterad och finansieras via AP-fonden. Folkpension till den som inte har rätt till tilläggspension finansieras via statsbudgeten.

Exempel på andra utgifter som här räknas som pensioner och som finansieras via statsbudgeten är bostadstillägg till pensionärer, förtidspensioner, barnpensioner och efterlevandepensioner till vuxna.

Stöd till barnfamiljer

Statens stöd till barnfamiljer består av ekonomiskt stöd och social service. Stödet var 42 miljarder kronor 2001. Det omfattar främst allmänna barnbidrag och föräldraförsäkring.

Utgifterna för allmänna barnbidrag var 21 miljarder kronor 2001. Jämfört med 2000 ökade utgifterna med drygt 2 miljarder kronor. Orsaken var främst en generell höjning av barnbidraget med 100 kronor till 950 kronor per barn och månad från den 1 januari 2001.

Genom föräldraförsäkringen utgick ekonomiskt stöd till barnfamiljer med knappt 17 miljarder kronor 2001. Föräldrapenningen ersätter 80 procent av inkomsten upp till 7,5 basbelopp, cirka 23 000 kronor i månaden.

Underhållsstödbetalas i de fall barnets föräldrar lever åtskilda. Stödet omfattar barn under 18 år samt studerande barn i åldern 18 - 20 år. Utgifterna för underhållsstödet var drygt 2,5 miljarder.

Föräldrar med hemmavarande barn under 16 år som kräver särskild tillsyn och vård på grund av handikapp kan erhålla vårdbidrag för funktionshindrade barn. Utgifterna för detta bidrag var 1,9 miljarder kronor 2001.

Stöd vid sjukdom 

Stödet domineras av utgifter för sjukpenning och rehabilitering. Övriga stöd är ersättning för arbetsskador, handikappersättning och statlig assistansersättning. Transfereringar för stöd vid sjukdom var cirka 52 miljarder kronor 2001. Jämfört med föregående år ökade utgifterna med 7 miljarder kronor. Det var framför allt fler långtidssjukskrivningar som gav ökade utgifter. Sjukpenningen ersätter 80 procent av lönen upp till 7,5 basbelopp.

Studiestöd

Staten ger olika former av ekonomiskt stöd till studerande. Stödet ges bland annat i form av studiehjälp, studiemedel och vuxenstudiestöd. De sammanlagda utgifterna för studiestöd var 14 miljarder kronor. Detta var på samma nivå som föregående år.

Studiehjälp ges till heltidsstuderande i åldern 16 - 20 år på gymnasieskola, folkhögskola och olika vuxenutbildningar. Statsbudgetens utgifter för studiehjälp var 2,6 miljarder kronor 2001.

Studiemedel ges till studerande på universitet och högskola samt till godkända utbildningar utomlands. Även de som är minst 20 år och studerar vid gymnasieskola, folkhögskola eller kommunal vuxenutbildning kan få stöd. Stödet består av en bidragsdel och en lånedel. Studiemedlens bidragsdel räknas som transfereringar till hushåll och var drygt 6 miljarder kronor 2001. Statsbudgetens totala utgifter på anslaget för studiemedel var 7 miljarder kronor. Övriga utgifter var räntesubventioner och avskrivningar av studielån som redovisas som räntor. Lånedelen av studiemedlen finansieras utanför statsbudgeten genom lån i Riksgäldskontoret.

Vuxenstudiestödet var knappt 5 miljarder kronor, vilket var en minskning med 1 miljard kronor jämfört med året innan.

Den 1 juni 2001 infördes ett nytt samordnat studiestöd vilket innebär att antalet stödformer har minskat. Det nya systemet innebär bland annat en ökad bidragsdel och en minskad lånedel. Bidragsdelen är dessutom pensionsgrundande.

Stöd till arbetslösa

Stödet till arbetslösa var 35 miljarder kronor 2001. Stödet består av arbetslöshetsersättning, lönegarantimedel och arbetsmarknadsutbildningar.Arbetslöshetsersättning till hushållen var knappt 33 miljarder kronor och lönegarantiersättning 1 miljard kronor.

Kompensationen från arbetslöshetsförsäkringen är 80 procent och den högsta ersättningsnivån är 580 kronor per dag. Grundbeloppet är 240 kronor per dag.

Boendestöd

Utgifterna för boendestöd minskade till 4,1 miljarder kronor 2001. Utöver bostadstillägg till pensionärer som i denna sammanställning ingår i gruppen Pensioner, finns boendestöd i form av bostadsbidrag och räntebidrag.

Bostadsbidrag riktar sig främst till barnfamiljer. Vid beräkning av bostadsbidraget tar man hänsyn till inkomst, antal barn och boendekostnad. År 2001 var bostadsbidragen 4 miljarder kronor. Detta var en minskning med 0,4 miljarder kronor jämfört med året innan. Utgifterna har minskat under hela tidsperioden från 1995.

Räntebidrag vid ny- eller ombyggnad av bostäder motsvarar skillnaden mellan den verkliga räntekostnaden och en garanterad ränta. En mindre del av detta bidrag går direkt till hushållen.

Tabell 19

3.4.1.2 Transfereringar till företag

Transfereringar till företag var 33 miljarder kronor 2001 och mottagarna inkluderar:

  • privata företag
  • ekonomiska föreningar
  • statliga och kommunala bolag
  • statliga affärsverk

Jämfört med föregående år ökade utgifterna med 4,6 miljarder kronor. Detta berodde främst på tidigarelagd utbetalning av arealersättning inom jordbruket.

Privata företag, kommunala bolag och ekonomiska föreningar

Transfereringarna till dessa företag var sammanlagt drygt 26 miljarder kronor 2001. Av dessa utgifter svarade räntebidraget för 1,5 miljarder kronor, jämfört med 3,5 miljarder kronor året innan. Den låga räntan var en bidragande orsak till minskningen eftersom marknadsräntan direkt påverkar räntebidragets storlek.

Transfereringar till jordbrukare som var företagare var 13 miljarder kronor. Den största enskilda posten på 8,9 miljarder kronor var arealersättning för bland annat odling av spannmål och oljeväxter. Jämfört med 2000 var arealersättningen 7,6 miljarder kronor högre. Detta förklaras av att man senarelade utbetalningar för 2000 med 3,5 miljarder kronor till 2001. Dessutom tidigarelades utbetalningar från januari 2002 till december 2001. Det ingår därmed två utbetalningar under 2001. En stor del av utgifterna till jordbruket finansierades via EG-budgeten.

Bidrag till privata företag och ekonomiska föreningar inom arbetsmarknadsområdet var 3,3 miljarder kronor. Av dessa utgifter stod stödet för arbetshandikappade för 2,5 miljarder kronor.

Det regionala stödet till företag var 1,5 miljarder kronor. Det omfattar allmänna regionalpolitiska åtgärder och utbetalningar från europeiska regionala utvecklingsfonden.

Exempel på övriga bidrag var presstöd, transportstöd och bidrag till sjöfarten.

Statliga bolag och affärsverk

Bidraget till statliga bolag och affärsverk var 6,3 miljarder kronor 2001. Bidraget till Samhall AB var 4,3 miljarder kronor. Övriga utgifter fördelades främst inom kultur- och kommunikationsområdet.

De statliga affärsverken och statliga bolagen ingår i företagssektorn i NR. Detta medför att utbetalningar till dessa räknas som transfereringar till företag.

3.4.1.3 Transfereringar till kommuner

Transfereringarna var 136 miljarder kronor 2001. Det motsvarar nästan en femtedel av statsbudgetens utgifter. Statsbidragen är ett av riksdagens och regeringens viktigaste ekonomiska styrmedel gentemot kommuner och landsting. Nivån har varit relativt konstant under de senaste åren (se tabell 20).

Till kommuner och landsting betalades 2001:

Övriga transfereringar till kommuner och landsting på 36 miljarder kronor var specialdestinerade statsbidrag. Av dessa var ersättning till läkemedelsförmånen cirka 17 miljarder kronor. De ökade utgifterna för läkemedel beror på dyrare läkemedel i kombination med en större andel äldre befolkning. Pengar från statsbudgeten går via landstingen som i sin tur administrerar ersättningen.

Kommunerna fick också större specialdestinerade bidrag till:

  • flyktingmottagningar
  • särskilda utbildningsinsatser för vuxna
  • klinisk utbildning och forskning
  • särskilda insatser för arbetshandikappade

Övriga bidrag omfattade bland annat program för IT i skolan, lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet samt åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden.

Tabell 20

Skatteutjämningssystemet

Utjämningssystemet syftar till att garantera alla kommuner och landsting likvärdiga ekonomiska förutsättningar att bedriva verksamheter inom bland annat skola, vård och omsorg. Detta ska vara oberoende av invånarnas inkomster och åldersstruktur. Systemet gör det möjligt för staten att omfördela resurser mellan olika delar av landet.

Skatteutjämningssystemet består av fyra delar:

Genom inkomstutjämningen garanteras alla kommuner och landsting ett lika stort skatteunderlag per invånare. Kostnadsutjämningen syftar till att utjämna strukturella behovs- och kostnadsskillnader. Det generella statsbidraget fördelas med ett lika stort belopp per invånare till alla kommuner respektive landsting. Införandereglerna syftar till att begränsa genomslaget av de bidragsförändringar som har uppkommit till följd av utjämningssystemet. Systemet kommer att vara helt genomfört 2004.

Riksdagen har beslutat att kommuner och landsting ska ha  ekonomin i balans från och med 2000. Detta innebär en budget där intäkterna inte understiger kostnaderna.

3.4.1.4 Transfereringar till organisationer

Organisationer och ideella föreningar får bidrag från staten. Dessa bidrag var drygt 15 miljarder kronor 2001. Jämfört med föregående år var detta en minskning med drygt 1 miljard kronor. Organisationerna tillhör den privata, kommunala eller den statliga sektorn.

Privata organisationer

Privata organisationer och enskilda föreningar fick knappt 12 miljarder kronor i bidrag. De största utgifterna var:

  • bidrag till folkbildningen med 2,5 miljarder kronor
  • särskilda åtgärder för arbetshandikappade med 2 miljarder kronor
  • biståndsverksamhet med 1,9 miljarder kronor

Bidrag betalades också ut till bland annat idrottsrörelsen, vuxenutbildning, museer, handikapporganisationer samt för byggande och drift av enskilda vägar.

Kommunala och statliga organisationer

Transfereringar till kommunala och statliga organisationer var sammanlagt 3,5 miljarder kronor 2001. Exempel på bidragsmottagare var enskilda och kommunala högskolor, regionala museer, Riksteatern, Kungliga operan och Kungliga dramatiska teatern.

3.4.1.5 Transfereringar till ålderspensionssystemet

Utgiften från statsbudgeten för den statliga ålderspensionsavgiften var 25 miljarder kronor 2001. Detta var en ökning med 2 miljarder kronor jämfört med året innan. Transfereringarna avsåg överföringar till AP-fonden och Riksgäldskontoret.

Ålderspensionsreformen medför en belastning på statsbudgeten genom de statliga ålderspensionsavgifterna och en motsvarande förstärkning av ålderspensionssystemet.

Ålderspensionssystemet

Riksdagen fattade 1998 beslut om ett reformerat ålderspensionssystem. Reformen innebär bland annat att pensionsförmånerna beräknas såväl under intjänandetiden som under den tid då ålderspension betalas ut. Ålderspensionsreformen har medfört betydande förändringar i betalningsflödena mellan statsbudgeten, AP-fonden och premiepensionssystemet. Det innebär att ramarna för vissa utgiftsområden och det statliga utgiftstaket påverkas liksom statens lånebehov och statsskulden.

Ett syfte med reformen var att skapa ett separat system för inkomstrelaterad ålderspension. Därför omfördelas finansieringsansvaret för olika förmånsformer mellan statsbudgeten och AP-fonden. Tidigare finansierade AP-fonden tilläggspension i form av ålderspension, förtidspension samt efterlevandepension. Nu finansierar AP-fonden enbart inkomstrelaterad ålderspension. Finansieringsansvaret för tilläggspension i form av förtids- och efterlevandepension har överförts till statsbudgeten under utgiftsområdena Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp samt Ekonomisk trygghet vid ålderdom.

En grundprincip i ålderspensionssystemet är att alla inkomster som ger ålderspensionsrätt ska vara belagda med ålderspensionsavgift. För inkomstersättningar till hushållen som finansieras över statsbudgeten och som är förenade med ålderspensionsrätt betalas statlig ålderspensionsavgift. Det gäller till exempel för sjukpenning, föräldrapenning och arbetslöshetsersättning. Ålderspensionsavgiften ska finansiera den del som är inkomstgrundad ålderspension och tilläggspension.

Ålderspensionssystemet vid sidan om statsbudgeten omfattar AP-fonden samt premiepensionssystemet. AP-fondens betalningsansvar omfattar endast ålderspension. Inkomstpension och tilläggspension betalas ut genom AP-fonden, medan premiepensionen betalas ut från premiepensionssystemet. Premiepensionsmedel redovisas under Riksgäldskontorets nettoutlåning.

3.4.1.6 Transfereringar till internationell verksamhet

Transfereringar till internationell verksamhet var 40 miljarder kronor 2001. Detta motsvarade 5,5 procent av statsbudgetens utgifter. Av dessa var:

  • avgiften till EG:s budget 23 miljarder kronor
  • internationellt bistånd 13 miljarder kronor

Övriga utgifter var till exempel:

  • bidrag och ersättningar till FN och andra internationella organisationer
  • samarbete med Central- och Östeuropa
  • samarbete och utveckling inom Östersjöregionen
  • energiforskning  
  • rymdforskning och rymdverksamhet

Jämfört med 2000 ökade utgifterna för internationell verksamhet med drygt 3 miljarder kronor. Detta berodde framför allt på ökade utgifter till EG-budgeten och biståndet.

Sveriges avgift till Europeiska gemenskapen

Från och med 1995 betalar Sverige avgift till EG:s budget. År 2001 var avgiften 23 miljarder kronor. Avgiften delas in i följande komponenter:

  • tullavgift
  • särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter
  • mervärdeskattebaserad avgift
  • avgift baserad på bruttonationalinkomst (BNI)
  • avgift avseende Storbritanniens budgetreduktion

I kapitel 5 Den europeiska unionen beskrivs Sveriges avgift till EG-budgeten närmare.

Internationellt bistånd

Transfereringar till biståndsverksamheten var 13 miljarder kronor 2001. Detta innebar en ökning med 1,3 miljarder kronor jämfört med året innan.

Biståndsramen var 0,73 procent av Bruttonationalinkomsten (BNI) 2001. Den största delen av transfereringarna utgjordes av bilateralt utvecklingssamarbete via Sida. Med bilateralt utvecklingssamarbete menas bistånd som ges direkt till ett utvecklingsland. Under året hade Sverige genom Sida särskilda samarbetsavtal med ett antal länder. Tanzania, Moçambique och Vietnam var de tre största samarbetsländerna under året.

Exempel på ändamål inom det bilaterala utvecklingssamarbetet är:

  • humanitärt bistånd
  • konfliktförebyggande åtgärder
  • främjandet av mänskliga rättigheter
  • demokratisk samhällsstyrning
  • stöd till ekonomiska reformer
  • infrastruktur
  • näringslivsutveckling
  • särskilda miljöinsatser

Vid en uppdelning efter världsdel fick Afrika störst andel av biståndet. Därefter följde Asien och Latinamerika.

Ryssland, Ukraina och Estland var de största samarbetsländerna inom samarbetet med Central- och Östeuropa 2001. Utgifterna var 0,7 miljarder kronor. Utvecklingssamarbetet inriktas på demokrati och ekonomisk omvandling med hänsyn till social och miljömässig hållbarhet.

Stöd till och genom olika internationella organisationer kallas multilateralt bistånd. Här ingår bland annat bidrag till FN:s ekonomiska och sociala verksamhet och Europeiska regionala utvecklingsfonden. Huvuddelen av det multilaterala utvecklingssamarbetet går via Utrikesdepartementet.

Utöver utvecklingssamarbetet via Sida och Utrikesdepartementet bidrar Sverige till EU:s biståndsverksamhet. EU:s biståndspolitik ska komplettera medlemsländernas egna insatser.

De totala utgifterna inom utgiftsområdet Internationellt bistånd var 17 miljarder kronor 2001.

3.4.2 Konsumtion

Utgifterna för konsumtion var drygt 140 miljarder kronor 2001 (se tabell 21). Detta motsvarade en femtedel av statsbudgetens utgifter. Konsumtionen ökade med drygt 4 miljarder kronor eller 3 procent jämfört med 2000.

Vid anpassningen av NR till det Europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS 95) infördes ett nytt begrepp, direktkonsumtion. Definitionen är en vara eller tjänst som betalas av staten men har producerats inom näringslivet och utan ytterliggare bearbetning vidarebefordras till  hushållen. Företagen som producerar varan eller tjänsten ska alltså vara utsatta för konkurrens.

Löner

Hälften av konsumtionsutgifterna, 70 miljarder kronor, var löner och sociala avgifter 2001. Jämfört med året innan har utgifterna ökat med 2 miljarder kronor eller 3 procent. Av utgiftsområdena stod Rättsväsendet, Totalförsvar samt Utbildning och universitetsforskning för 60 procent av löneutgifterna med 16, 13 respektive 12 miljarder kronor.

Omkostnader

Inköpen av varor och tjänster var 38 miljarder kronor 2001. Detta motsvarade 27 procent av konsumtionsutgifterna. Inköpen omfattade bland annat konsulttjänster, kontorsmateriel, telefon, resor, transporter, verktyg, drivmedel och maskinhyror.

Utgiftsområdena Totalförsvar och Kommunikationer hade de högsta omkostnaderna under året med 14 respektive 7,5 miljarder kronor.

Direktkonsumtion

Utgifterna för direktkonsumtion var 6 miljarder kronor. Den största utgiften var köp av arbetsmarknadsutbildningar med 3 miljarder kronor.

Exempel på varor och tjänster som levererades till hushållen var:

  • arbetsmarknadsutbildning
  • kostnader för privat tandläkarvård
  • bilstöd till handikappade
  • rättshjälpskostnader
  • biträde i utlänningsärenden

Lokalhyror

Utgifter för lokalhyror var knappt 13 miljarder kronor vilket motsvarade 9 procent av konsumtionsutgifterna. Utgiftsområdena Utbildning och universitetsforskning och Totalförsvar hade de högsta hyresutgifterna med 3,7 respektive 2,4 miljarder kronor.

Reparationer

De statliga myndigheterna köpte tjänster för reparationer på entreprenad för 0,2 miljarder kronor 2001. Detta gäller mindre byggnadsreparationer. Större reparationer och byggnads- och anläggningsarbeten räknas som investeringar.

Kapitalobjekt inom försvaret

Försvarets inköp av kapitalobjekt var knappt 14 miljarder kronor. De utgjorde knappt 10 procent av konsumtionsutgifterna 2001. Det är bara inköpen som saknar alternativ civil användning som ingår i konsumtionsutgifterna. Vissa byggnader och anläggningar inom försvaret som även kan användas för civilt bruk räknas som investeringar.

Tabell 21

3.4.3 Investeringar

Investeringarna var 8 miljarder kronor 2001 (se tabell 22). De flesta investeringar utförs inom utgiftsområde Kommunikationer. Med investeringar avses exempelvis:

  • inköp av byggnader och anläggningar
  • byggnader och anläggningar uppförda på entreprenad
  • inköp av maskiner och inventarier

Ny-, till- och ombyggnader

Den största delen av investeringarna gällde ny- till och ombyggnad av byggnader och anläggningar. Dessa var knappt 7 miljarder kronor eller 85 procent av de totala investeringarna. De gick främst till utbyggnad av infrastrukturen i vägar och järnvägar.

Befintliga byggnader och anläggningar

Statsbudgetens utgifter för investeringar i befintliga byggnader och anläggningar var 0,1 miljard kronor.

Övriga investeringar

Övriga investeringar var på 1 miljard kronor. Dessa avsåg till exempel inköp av datorutrustning, transportmedel, maskiner och inventarier. Kommunikationsområdet stod för den största delen av dessa utgifter.

Den internationellt jämförbara definitionen för investeringar medför att följande villkor ska vara uppfyllda:

  • tillgångens varaktighet ska överstiga ett år
  • tillgången ska ha ett pris överstigande 500 EURO (cirka 4 500 kronor)

Om inte dessa villkor uppfylls räknas tillgången som konsumtion.

Investeringar som görs av de statliga myndigheterna för förvaltningsändamål syns inte direkt på statsbudgetens anslag. Myndigheterna ska teckna särskilda investeringslån på Riksgäldskontoret och därmed syns enbart utgifter för räntor och amorteringar på statsbudgeten.

Tabell 22

3.4.4 Räntor

Utgifter för räntor var 85 miljarder kronor 2001. Dessa innehåller räntor på statsskulden och övriga ränteutgifter. Jämfört med föregående år har ränteutgifterna minskat med 11 miljarder kronor eller 11 procent. I början av detta kapitel visas ränteutgifternas utvecklingen (se figur 4).

Statsskuldräntor

Statsskuldräntorna var 81 miljarder kronor 2001. Detta motsvarade 11 procent av statsbudgetens utgifter. Räntorna på statsskulden motsvarade därmed en utgift på cirka 9 000 kronor per invånare. Jämfört med föregående år har räntorna på statsskulden minskat kraftigt med 9 miljarder kronor. I kapitel 4 Statsbudgetens saldo, statsskuld och finansiering genom lån beskrivs räntorna på statsskulden närmare.

Övriga ränteutgifter

Resterande belopp på 4 miljarder kronor var övriga ränteutgifter. Av dessa var räntesubventioner på studielån 3,2 miljarder kronor.

3.4.5 Övrigt finansiellt

Övriga finansiella utgifter var 6,6 miljarder kronor 2001. Här ingår bland annat amorteringar, utlåning, aktieköp och beredskapslagring. De största övriga finansiella utgifterna fanns inom utgiftsområdena Rättsväsendet och Kommunikationer.

Om du har synpunkter på Statens Finanser - skicka dem till e-postadress Finansstatistik@esv.se